IRC-Galleria

Ett helt vanligt stall i en helt vanlig ”stad”, med helt vanliga hästar. Där på går en lektion, om jag ska vara mer exakt en hopplektion. Där är 5 stycken på lektionen plus någon privat. Dom ska fara över bommar. Den privata far i väg i full galopp före en elev. Elevens häst håller på att fara iväg, men hon håller in den. Sen far hon, på väg att svänga upp mot de bommar de skulle fara... Men då händer det den privata ryttaren sätter igen fart på sin häst och elevens häst far iväg efter, med en lite bock halvt liggande halvt sittande ramlar eleven av. Hon reser sej upp med en hemsk dunkande värk i handleden. Läraren frågar: ”stötte du dej? Kan du fortsätta rida?” eleven säger ”ja, nej”. Enkla och korta svar. Eleven sätter sej hastigt upp och sen ner igen för att inte bli rädd. Läder hästen in i stallet får hjälp med att få av allt. Sen frågar hon efter en is påse. Kalt på bara de blir nog bra, tänker hon. Hon far hem med sin kompis och kompisens pappa kör. När hon kommer hem byter hon hastigt kläder och sen bär det av mot sjukhuset. Där får hon vänta en stund för att få en röntgen bild av handleden. Bilden visar ingenting.

På fredagen (18.4) ska hon till fysioterapi för sin sjuka rygg, som också är sjuk från ett häst fall. Handleden är bra men hon kan inte lyfta sin arm utan måste ta till hjälp den andrahanden för att lyfta den. Och guud vad den e sjuk. Fysioterapöyten gör det hon ska med ryggen och säger att vi tittar på din axel/arm nästa gång. Alltså nästa onsdag.

De veckoslutet sover flickan inte bra. Hennes axel värker som om någon skulle trycka något mot den eller stå och hamra på den och ännu värre! De liksom inte att förklara hur sjukt hon har. Hon måste sova i en sittande ställning. Den tid hon kan sova. Och vanlig värkmedicin hjälper inte. Föräldrarna ringer efter en tid till en privat läkare på måndagen.

På måndagen (21.4) säger läkaren att det är bara lite styvt och så. Fysioterapöyten får mjuka upp den på onsdagen. Natten mellan måndag och tisdag är lika hemsk som de förra. Men nu har flickan fått bli hemma. Ingen människa orkar fara till skolan efter att bara ha sovit 2 timmar plus att hon har får feber på 37 grader. Tisdag-onsdan natt lika hemsk. Det ända hon får på sej är linnen utan axelband.

På onsdagen (23.4) kan fysioterapöyten inte göra något. Hon har så sjukt i axeln att bara någon rör den tar de sjukt. Hon får en slags ström behandling. Men den hjälper så länge den e på. Sen börjar det ta sjukt igen. Dom säger där att hon ska fara till läkaren på nytt för att få en röntgen bild på axeln. Flickan och mamman far och beställer en tid men läkaren har först tid imorgon.

På torsdagen (24.4) far hon till läkaren, där säger han att ”du ska till akut polikliniken”. Då bär det av. Först ska de tas en röntgen bild. Den får hon vänta på i 2 timmar sen ska hon till en läkare på sjuk huset för att se om de såg något på bilderna och nej det gjorde de inte så de säger att jag ska fara på ett untaljud. Och medan hon väntar på det får hon en sådan värk att de riktigt skriker till i axeln. Hon får en medicin som heter Panacod. Ni som vet vad det är vet att det är en Jätte stark medicin och att man blir väldigt trött av den. Ja nu har hon väntat i 2 och en halv timme till och nu slipper hon på ultraljud. Där ser de inget för flickan kan inte sätta armen så som de vill. Så de säger att jag måste fara på en magnet röntgen. Mamman ringer till en privat magnet röntgen i Helsingfors. Där säger de att vi måste ha en remiss av en ortoped fören vi kan fara på magnet röntgen. Så mamman ringer och beställer tid till en privat ortoped inne i Helsingfors nästa tisdag.

Nu går nätterna ganska bra eftersom flickan har fått en värkmedicin som hjälper. Men ännu har hon inte fått fara till skolan efter som hon fortfarande har 37 grader feber.

På tisdagen (29.4) far hon till Helsingfors med sin pappa. Där säger ortopeden att hon måste ta ett blodprov, ett svalg prov och sen en bild på lungorna. Blodprovet visar att flickan har en infektion någonstans men ortopeden vet inte var, men hon får en antibiotika kur på 3 dagar. Och sen får flickan även en remiss till magnet röntgen med där måste hon först vänta på att försäkring bolaget godkänner den och betalar den för den kostar ungefär 500-700€!

Det går några dagar och sen får flickan en tid till magnet röntgen på onsdagen den 8.5. Då får hon också veta att hon ska få en spruta i axeln så att man ser bättre på bilderna. Och hon har ju fobi för sprutor... Så hon går om kring och funderar över hur det ska gå...

På onsdagen (8.5) sitter flickan och väntar utanför magnet röntgen rummet i ett av Helsingfors privata sjukhus. När hon kommer in till rummet späns hon fast på än ”säng”. Där får hon veta att hon kanske inte behöver ta den där sprutan. ”Jess” säger hon. Hon förs in i det så kallade ”röret” och läkaren säger till henne att ligga riktigt stilla. De frågar även före det börjar om hon vill lyssna på musik, och ja det ville hon. Hon hamna lyssna på NRJ. Där kom Madonna någon riktigt gammal, Sunrise Avenue och något annat hemskt. Hon var där inne i ungefär 20 minuter sen kommer de och säger att jag inte låg helt stilla på en bild att de måste ta den på nytt. Och sen får hon veta att de nog måste sätta den där sprutan. ”Usch” tänker hon. 8-9 cm in far den, sjukt tar de kallt är det när de stoppa dit de där medlet. Och snabbt drar de ut den och de tog nästan värst tycket hon. Sen far hon in det där röret igen i 15 minuter den här gången och sen låg hon ju inte stilla den här gången heller så de får ta en bild på nytt. Läkaren säger att svaren får ni först imorgon.

Men först på fredagen (10.5) får hon vet vad felet är. Det är något som heter Luuruhje. De förklara det som att det var ungefär som ett blåmärke som är på insidan. Och det kunde vara länge sjukt. Och att fysioterapöyten fick massera och försöka få det bättre och att det bara var att använda den så mycket hon kunde.

Och allt detta bara för att hon ramlade av en häst som var en annan människas fel.

Och allt det här har hänt mej!