IRC-Galleria

The first time I met you
I touched you with my unclean hands
I was half honest
and my mind was on a spree
donÂ’t say you love me
because it means I might get hurt
but when youÂ’re smiling
I get goosebumps all over me.

You can call me anytime you want to
´cause I like you
you can call me anything you want to
´cause I like you
no one but you can call me baby
no one but you can call me ugly
you can call me anything you want to.

IÂ’ll put my cards out
on the table tonight
a need to be needed
or was it love at last sight
when IÂ’m drugged up
I get loved up you see
I like dogs
´cause dogs are just like me.

You can call me...

Skärtorsdag. Finlands andra nationaldag. "inte säääära, paaara rispa" Ett par dagars epistaxis är äntligen över. Behövde inte etsa kranen, vad är det de använder anyway, nån slags syra? Fyfan. Lärde mig en läxa dock, då orsaken visade sig vara bland annat stress; med ett måttligt förhöjt blodtryck till följd :/ Vill inte äta betablockerare, det finns ju andra sätt. Måste bara börja någonstans. För allvaret i det hela har jag förstått. Jag har jobbat hårt med att försöka tagga ner, men idag på jobbet sprang alla personal, inklusive jag, runt som huvudlösa hönor. Hönor, ja... Tycker fortfarande synd om de i stadens rondeller utplacerade stackars små, skakande, huttrande påskkycklingarna, omgivna av målade ägg och snötyngda megapåskfjädrar. Det känns absurt. Ena dagen sol, nästa snö. Påsken infaller tidigt i år, men det är ingen ursäkt; det SKA bara inte vara snö HÄR, NU. Med alla dessa väderomslag- och fenomen; kanske man skulle börja odla lite europeisk dvärgpalm här ute på skoj, för att se om de blir flera meter höga? I alla fall... Avslutade arbetsdagen med ägglossning i personalrummet. (Läs: lossade på den övre halvan av ett välfyllt, SUPERSTORT, påskägg) Dök ned med handen bland godiset och började plocka åt mig alla mina favoritgodisar, till mina arbetskamraters icke så stora förtjusning, men det gav ju jag blanka fan i, jag hade vid det här laget redan käften full av sådana chokladpluppar med vita prickar på, vad heter de; punchpraliner? och mumlade till svar någonting i stil med -häppi säärtoorstaak, och kollade på klockan, 16:01. Slut för dagen. Och så gick jag. Adios. Herregud, jag betalar med min kropp på denna arbetsplats, även fast man bara är vikarie så tillhör man ju personalen, och när chefshäxan skickat påskägg till "personalen" så går det inte att misstolka, eller hur? Men halvvägs till omklädningsrummet kom jag på att jag hade glömt min matlåda i kylskåpet uppe på avdelningen, så jag fick vackert gå tillbaka. Kvarvarande kollegor hade redan påbörjat arbetet, så jag smet in i personalrummet och tejpade igen det där förbannade påskägget med 3M Transporetejp, den genomskinliga, ni vet! *asg* Hade lätt kunnat betala för att få se minen på den som nästa gång försöker sig på ägglossning, men istället lyfter med sig det nu till ungefär 3/4 fyllda ägget från bordet!

Konversation mellan Heidi och Musu
på jobbet:

Musu= Damn I got sooo wasted yesterday...
Heidi= Var du på krogen?
Musu= Yes, I wanted spirit.
Heidi= Men......är du inte muslim? Ni får väl inte dricka alkohol?
Musu= Sure I am, but please, don´t tell my mother about this!
Heidi= Bor inte hon i Uganda??
Musu= joooo....

XDDDDDDDDDDDDDD

“WHO are you? Mortal woman is less sweet;
The Heavens have richly decked and dowered you! Why
So restless? Why these wings upon your feet?”
“Few know me, Opportunity am I.
The reason that I never can be still
Is because on a wheel my foot does lie;
Unto my course no flight but matches ill,
Because, all are so dazzled as I run,
Wings on my feet I have maintained; I spill
My tresses forward that they flow as spun
Veil covering over face and bosom, so
In passing I be recognized by none;
Behind my head no single hair does grow,
So that he gazes vainly when maybe
I hasten by or look back as I go.”
“Tell me, who is it that does accompany you?”
“She is called Penitence: O take good care,
He does keep her who cannot capture me!
And you who chattering does waste time so rare,
Immersed in matters vain and manifold,
Alas, have you not seen, nor are aware
That I meanwhile have slipped out of your hold!”