A ULCERÖS KOLIT
Ulcerös kolit är en kronisk inflammation av ändtarmen och tjocktarmen.
sjukdomen är vanligast mellan 15-25 års ålder. Fler kvinnor än män drabbas.
Inflammationen drabbar tarmslemmhinnan i tjocktarmen och ger blödande sår. (ulcerationer)
det är det yttersta lagret i slemhinnan som först drabbas. När sjukdomen är fullt utvecklad omfattas flera lager av tjocktarmens vägg.
Ulcerös kolit drabbar olika delar av tjocktarmen, oftast i högra delen och i slutet.
Ibland kan hela tjocktarmen bli inflammerad.
Sjukdomen kommer i perioder, däremellan är patienten besvärsfri. i vissa fall kommer det bara en gång.
även vid symtomfrihet kan man se vissa inflammatoriska förändringar i tarmslemhinnan.
det finns ingen känd orsak till sjukdomen, men hos en del människor uppfattas den egna kroppens vävnader (slemhinnan) som främmande vilket leder till inflammatorisk reaktion. sjukdomen ses även som ärftligt.
symptom på ulcerös kolit är , diarre'attacker eller lös avföring som kan vara slemmig eller blodig. även allmäna magbesvär som uppkördhet förekommer. förstoppning kan också förekomma i ett fåtal fall.
patienten blir trött , vikten minskar fort, man får blodbrist och blir intorkad.
man kan även få feber, ca 38 grader.
pulsen kan också vara högre än normalt.
man har 6-8 avföringar per dag, och kan se tecken på intorkning. blodprover, SR och CPR är höga.
patienten kan även få besvär med andra organ , led -och ryggbesvär förekommer hos 10 %.
man kan ställa diagnosen utifrån symptomen , men man kan fastställa med endoskopisk undersökning av tjocktarmen, koloskopi eller rektoskopi. man kan ta biopsier från tarmslemhinnan för att underöka hur inflammerad den är. man gör en bakterieodling på avföringen
för att utesluta tarminfektion.
Behandlingen är olika beroende på om patienten har ett milt, medelsvårt eller svårt skov. Vid mindre besvär behandlas man med Salazopyrin, kortison och ASA-preparat. man ger kortison lokalt några veckor, medan Salazopyrin och 5-ASA-preparat tas regelbundet.
läkemedlen skall ges med kontinuerlig dosökning för att undvika biverkningar.
vid akutsjukdom med svåra symptom , ges kortisontabletter i hög dos en vecka, för att sen trappas ner efter några veckor..
vid svåraskov läggs patienten in på sjukhus för att få vätska och näring intraventöst. patienten fastar och får kortisonbehandling.
om inte det hjälper , opereras eventuellt delar av eller hela tjocktarmen bort.
en patient med ulcrös kolit bör kontrolleras regelbundet med tanke på risk för cancer.
En colostomi är den kirurgiska lösningen då medicinsk behandling inte fungerar eller när annan operation, typ colonreservoar inte är möjlig.
Vid bakgrundssjukdomen ändtarmscancer (rektalcancer) görs en colostomi när ändtarmen och analkanalen med omgivande ringmuskler har måst avlägsnas. Ändtarmen och nedersta delen av grovtarmen avlägsnas. Vid den fortsatta operationen dras ungefär 6 cm av grovtarmen ut genom bukväggen, vänds och sys fast så att stomins längd blir 1-3 cm.
B Mb CHRON
Morbus Crohn eller crohns sjukdom är en av de vanligaste orsakerna till kronisk tarminflammation, dvs återkommande. orsaken till sjukdomen är okänd. möjliga faktorer kan vara vår miljö i kombination med ärftliga anlag, eftersom sjukdomen har ökat de senaste åren. de flesta som får sjukdomen är ca 15-35 år. sjukdomen är en inflammation som drabbar tunntarmen och tjocktarmen, men kan även drabba hela mag-tarmkanalen.tunntarmens lymfkörtlar blir inflammeradeoch förtjockade. man får små sår i tarmväggen som flyter samman i större sårbildningar. de inflammatoriska förändringarna i tunntarmen påverkar näringsupptaget av fett, proteiner , vitamin B12 och gallasyror. detpåverkar patientens allmäntillstånd.
symptom på sjukdomen är diarre´, buksmärtor, avmagring och feber. buksmärtorna liknas vid koliksmärta. man kan vara öm i ndre högra delen av buken. det är vanligt med fistelgångar från tarmen till hudytan, speciellt är fistelgångar omkring ändtramen. om sjukdomen drabbar en ung människa kan det påverka den normala utvecklinegnoch tillväxten.
det kan vara svårt att skilja den från ulcerös kolit om den bara drabbar tjocktarmen.diagnos ställs utifrån tunntarmsröntgen och mikroskopisk undersökning av tarmslemhinnan. om inflammatoriska tecken finns i ändtarmen och tjocktarmen kan endokopisk undersökning göras för att bekräfta diagnosen.
när man behandlar Crohns sjukdom minskar man den inflammatoriska aktiviteten i tarmen och åtgärda komplikationer som fistelgångar och att ser till att patienten får tillräckligt med näringstillförsel. vid inflammation i tjocktarmen ges i första hand Salazopyrin. vid kraftiga bevär ges kortisonpreparat som långtidbehandling.
kosten är viktig , eftersom bristtillstånd kan uppstå vid långvariga sjukdomsattacker. vid akut försämring måste patienten läggas in på sjukhus för intravenös tilförsel av näring, tillskott av vitaminer , elektrolyteroch spårämnen. syftet med intraventös behandling är att tarmen får vila. behandlingen kan ta flera månader.
det är viktigt att beräkna vätskeförlusterna genom urin och avföring, när total intravenös tillförsel ges.
de flesta patienter med crohns sjukdom opereras en eller flera gånger, och delar av tunntarmen tas bort. de patienter som har bäst prognos är de som har inflammation endast i sita delen av tunntarmen. då tas den skadade delen bort och tunntarmen sys ihop med tjocktarmen.
med ileostomi menas att man har opererat bort hela tjocktarmen, och nedersta delen av tunntarmen tas ut genom huden och sys fast där. där har man sen en ileostomipåse vart avföringen kommer.